torsdag 15 december 2011

IKT-strategi

När jag letar efter Arvika kommuns IKT-strategi, så hittar jag ingen! När jag letar på kommunens hemsida hittar jag en revision som KPMG gjorde 2007 av kommunens it-verksamhet, med dessa slutord:

Vi har studerat hur Arvika kommuns IT-verksamhet och då särskilt granskat hur ansvar och roller
fördelats gällande IT mellan nämnder/förvaltningar och centrala IT-funktioner, hur ledning, styrning och uppföljning av IT-frågorna sker samt vilken kostnadsfördelning och kostnadsstyrning av IT som görs. Då denna granskning genomförts när det samtidigt pågår en stor omorganisation i kommun har vi både tittat på hur det för närvarande ser ut samt vilka förändringar som planeras. Vi kan i vår granskning konstatera att det för IT-verksamheten finns en övergripande ITsäkerhetspolicy som är antagen av kommunstyrelsen under 2006. Till denna finns förslag på ytterligare dokumentation som dock ännu ej är antagen. Vid våra intervjuer samt vid studier av de framtagna förslagen till riktlinjer kan vi konstatera att det finns en ambition att på ett bättre sätt
styra IT-verksamheten. Vi menar att det i detta sammanhang är viktigt även tydliggöra kommunstyrelsens yttersta ansvar samt skapa rutiner för återrapportering till kommunstyrelsen gällande IT-frågorna.

För att kunna driva utvecklingsfrågor gentemot våra förtroendevalda bör det finnas en plan och framför allt en vision hur vi vill att det ska se ut.


Vad som är viktigt visar bilden ovan.
Grunden - IKT-strategi
... sedan Processstöd och framför allt utbildning
... sedan fungerande infrastruktur, trådlöst med kapacitet, lagrinsplats men framför allt publiceringsplats och hur skall man göra, rättigheter mm
.... sist datorer....

måndag 12 december 2011

Nätkultur

Som lärare har jag i huvudsak arbetat med elever på mellanstadiet i IKT. 2006-2009 hade jag en 50% tjänst som it-lärare. Jag hade fått projektpengar och gjort i ordning en datasal där klasserna kunde sitta i par tillsammans vid en dator. Jag märkte att de hade väldigt lite erfarenhet programhantering, men hade väldigt lätt för att lära. Hemma var det sociala medier som gällde! Det blev vi varse när olika elevkonflikter blossade upp på skolan  som hade sitt ursprung i de sociala medierna. Temaarbete "Etik och moral på nätet" genomfördes. Vi stiftade bekantskap med Elza Dunkels för att få en inblick i de ungas nätkultur. Det märktes en stor skillnad mellan vuxna och barn/ungdomar vad de använder datorn till. Jag ville få en förståelse för omfattningen, så jag gjorde en undersökning om användandet av sociala medier.
http://iktarvika.weebly.com/uploads/9/0/9/2/9092180/communities.doc

Såg en rapport häromdagen på TV om att vuxna och barn har en skiftande syn på vad som är farligt på nätet. Vuxnas farhågor är mobbning och att barnet ska bli utnyttjat av någon vuxen, medan de unga upplever de ökade inslagen av våld (filmer, bilder och texter) som en fara.

Jag får nog döpa om det här inlägget till nätkulturer

Nu står vi inför 1-1 satsningen. Om datorn ska bli ett verktyg för att eleverna ska få en bra måluppfyllelse, fordras  en fungerande infrastruktur. Strategier, pedagogiska visioner och en genomtänkt kompetensutveckling av lärarna.

söndag 11 december 2011

Vilken status och vilka behov finns för lärarna i kommunen?


Lärare

Lärarna har genomfört eller genomför PIM 1-2-3 på Grundskolan. Gymnasielärarna startar utbildningen nästa år. Lärare som genomfört PIM har ”belönats” med en laptop.

I den behovsinventering som jag gjort bland lärarna i det rektorsområde (F-6) som jag är IKT-pedagog i, finns följande behov utifrån deras egna tankar:

·                     Windows 7 och nätverksförståelse
·                     Filma, redigera och publicera
·                     Lärplattform som kommer till våren
·                     Fler datorer
·                     Klassblogg

Attityden till IKT varierar. Antalet skeptiker har minskat de senaste åren och de allra flesta använder IKT dagligen och ser det som ett pedagogiskt hjälpmedel. Många är rädda för att använda datorn i undervisningen för att man lätt hamnar i fallgropar. Ofta beror det på avsaknaden av förtrogenhet inom området, men även att vi har för få datorer, vilket innebär att vi får lappa och laga gamla datorer som egentligen har spelat ut sin roll som multimediadator.

Min syn på vilken nivå de flesta lärare befinner sig på i kommunen, kan graderas i Ruben Puenteduras SAMR-stege. De flesta ligger i ersättningsstadiet. Några har kommit till förbättringsstadiet och ett fåtal lärare är i förändringsstadiet. För att vi ska kunna komma vidare krävs att vi har större tillgång till it-utrustning . Teknik som inte sätter käppar i hjulet, t.ex. trådlöst nätverk. Fortbildning. IKT-pedagoger som kan inspirera och stötta det pedagogiska och tekniska arbetet.


SAMR-modellens olika steg               Här är filmen om du inte orkar läsa!
- Substitution / Ersättning
Ingen förändring. Vi gör samma saker som tidigare skillnaden är bara att vi gör det med ny teknik. Det blir ingen funktionell förbättring av lärandeprocessen eller undervisningskontexten.
Exempel:
Datorn som ordbehandlare eller för att läsa E-bok. I dessa två fall är datorn bara en ersättning för en annan teknik och tillför inte lärandet något. Eleverna blir inte bättre på att skriva eller att läsa bara för att de gör det på datorn.
 - Augmentation / Förbättring
Tekniken fungerar som direkt ersättning för andra verktyg men bidrar till att skolarbetet kan effektiviseras dock fortfarande utan förbättring av lärandeprocessen eller undervisningskontexten.
Exempel:
Eleven kan med datorns hjälp skicka sin skrivna text till läraren. Eleven kan med talsyntes få texten i sin e-bok uppläst. Eleven kan göra understrykningar och anteckningar som sedan kan exporteras till ett annat dokument. Men fortfarande handlar det bara om en teknisk förbättring. Själva uppgiften och lärandeprocessen har inte förändrats.
- Modification / Förändring
På denna nivå bidrar tekniken med möjligheter som gör att läraren kan designa uppgifter och lärprocesser för eleverna på ett annat sätt. Nu används tekniken för ett socialt lärande. Uppgiften har förändrats så att eleverna blir bra på metalärande, att de ska lära om sitt eget lärande. De ska bli medvetna om hur de lär, förstår och tänker. De ska ska också bli medvetna om hur andra lär, förstår och tänker. Automatiskt gör de reflektioner kring detta vilket vilket de applicerar på sig själva och som i sin tur påverkar deras egna lärande.
Exempel:
Eleven använder datorn för att på gemensamma digitala ytor samarbeta med varandra. T.ex. dela understrykningar och anteckningar med varandra. Det individuella skrivandet och läsandet har nu blivit en social aktivitet där man utbyter erfarenheter, tankar och åsikter om det de läst i t.ex. e-boken.
- Redefinition / Omdefiniering
Tekniken möjliggör skapande av nya uppgifter och arbetssätt som tidigare var omöjliga att genomföra. Det innebär att nya arbetssätt införs. Eleverna ökar sin samverkan med andra, konstruerar och uppfinner. Det är nu en påtaglig utveckling i lärandet börjar hos eleverna. På denna nivån har uppgiften utformats så att eleven försätts i positionen att själv bli läraren. Slutuppgiften är att de för någon annan, utanför skolan, ska förklara det de har lärt sig. Någon som befinner sig på annan plats. På denna nivå omsätter eleverna det material de har tagit del av till något nytt.
Exempel:
Datorn används av eleverna för att ta in omvärlden och nå ut till omvärlden. Med hjälp av verktyg som bloggarwikisskype m.m. kan eleverna förmedla sina kunskaper, och omvärlden kan ta del av och även ge respons tillbaka.

torsdag 1 december 2011

Ska vi hoppa på tåget, eller stå kvar på perrongen?

I tisdags var jag på ett möte i kommunhuset. Ämnet var 1-1. Jag tycker att Falkenbergs barn och utbildnings förvaltning har gjort en bra film som visar vad det innebär. Deltagare var lärare, rektorer, it-tekniker, it-chef, utbildningsledare och skolchef grundskola. Vi hade bjudit in 3 företag som erbjuder 1-1 koncept. Det var Lenovo, Lin-education och Atea. Representanten för Lenovo beskrev i huvudsak vilken typ av dator som de kan leverera och, ja inte så mycket mer. De sistnämnda företagen gjorde ett positivt intryck på mej. De betonade implementering och pedagogik och forskning vilket åskådliggörs på deras webbsidor. Skolchefen redogjorde för dagsläget gällande 1-1 i kommunen. Eleverna är redo! Föräldrarna? Lärarna är redo! Rektorerna är redo! Skolledning är redo! Tjänstemännen är redo! Politikerna är INTE redo! För att vi ska kunna införa leasing av datorer till våra tre högstadieskolor behöver lärande och stöd få en ökad budget. De bästa argumenten för att kunna påverka politikerna är att utgå från målen att alla elever i kommunen ska gå ur högstadiet med godkända betyg och att kommunen ska vara en attraktiv kommun att bo i.

Här finns 1-1 satsningar
Hittade en intressant rapport på Stefan Pålssons Omvärldsblog    Monitor 2010
Hittade ett intressant ljudspår som tar upp forskningen  om 1-1 leder till ökad måluppfyllelse.

Lyssna: Håkan Fleischer: ”Ingen säker forskning säger att betygen blir bättre”

Hallå där ute alla bloggare som har någon erfarenhet av 1-1. Hur är det hos er? Har eleverna fått en högre måluppfyllelse?

onsdag 30 november 2011

SLS-dag1

Vår grupp startade med podcasting. Liselotte började med att ge ex. på var man kan hitta ljudfiler och hur man sparar dessa. Fick även med några fallgropar som man kan ramla ner i. Glöm inte logga in på Multimediabyrån!
Jag visade hur man arbetar i ljudredigeringsprogrammet Audacity. Teknikstrul! Alla datorer kunde inte lyssna på ljudfilerna. Ett annat strul är att det fanns minst 3 olika versioner av programmet. Vi hamnade i tidsnöd. Sista biten med att lägga ut ljudfilen hanns inte med, men Johanna hade givetvis förutsatt detta och och gjort en Screenr om detta på sin blogg ;-)

Malin kom och körde ett soloräjs om Pixlr. Superbra! Vad? Varför? Hur? Kör! Tydliga manualer i text och screenr. Bra som bilduppgift och ett sätt att arbeta med programmet. Häftigt resultat.


Länkar och instruktionsfilm:
http://www.screenr.com/7v1





Catarina, Åsa och Carina avslutade dagen med ett stort arbete. Scribus och Issuu. Scribus är ett verktyg för att skapa sina sidor som en webbtidning. Issuu är ett publiceringsverktyg.
Smart att spinna vidare på Malins tema om popart. Vi jobbade med bestämda bilder och bestämd text som gör att tiden inte rullar iväg. Det var ett väldigt intensivt pass som dom fixade på ett bra sätt. Scribus måste jag sätta mej och repetera i lugn och ro manual .Överhettningsskyddet löste ut i slutet av lektionen och det kändes bra att vi inte körde en grupp till.

torsdag 24 november 2011

Läget inför våren!

Diskussion om upplägget för vårkursen. Jag tycker att kursen har ett bra innehåll och våra kursledare har en bra didaktik. Därför är jag beredd att ta omaket att resa några extra mil. Jag tycker att alla tog hänsyn till oss som har långa resor. Förslaget är att vi träffas fysiskt 4 tillfällen på samma sätt som nu samt är uppkopplade på en samarbetsportal de veckor vi jobbar hemma. Hem och ge och ta med rektorn.

SLS
Vi ska under 30 min.:
* skapar en undervisning som engagerar (utifrån gruppens behov)
* tar fram relevanta länkar och resurssidor kring ert program
* låter alla i gruppen hålla i en del av lektionen 
* håller tiden 
* gör en kort utvärdering tillsammans med gruppen efter lektionen
Johanna, kaffebönan Liselott och jag föll för samma tema och bildade en grupp som ska undervisa de andra grupperna hur man kan arbeta med ljud. 
Här kommer det en samling ljud som är hämtade på Multimediabyrån och får samlingsnamnet STAD
explosion(ladda ner)                lyssna
kyssa(ladda ner)                      lyssna
polissiren(ladda ner)                lyssna
skrik(ladda ner)                      lyssna
gående på trottoar(ladda ner) lyssna


onsdag 23 november 2011

Filmdag

Uppsala v.46
Onsdag=filmdag. Uppgiften var att presentera en film med temat min förebild. Jag tyckte att alla hade lagt ner ett bra jobb på innehållet och det tekniska. Det man märkte var att berättarrösterna var svåra att få tydliga. Vi får skylla på tekniken. 
Jag började en filmkurs i Arvika på tisdagen. Vi använder oss av Ipad 2 som filmkamera. Jag ville därför göra Min förebild i Ipaden med Imovie. Jag visste det skulle bli stressigt, men jag hade ju alla delar klara för att sätta ihop filmen. Jag tycker Imovie är ett lättanvänt filmredigeringsverktyg. Det som jag inte fick att fungera var flytten av vissa ljudfiler mellan dator och Ipad. Dom stannande i biblioteket i Itunes. Mycket irriterande!  Jag hittade heller inga tomma rutor som kan skriva in text i, utan man fick lägga in text på befintlig film eller bildklipp. Jag fick i alla fall ordning på filmen under onsdagen och visade den på torsdag.