Handlingsplan 2012

IKT 2012

Det här blir lite som en vision och handlingsplan i mitt arbete som IKT-pedadog 2012.

Det mesta som virvlar runt i hjärnan är Kenya resan med min far under julledigheten, men jag ska försöka delge er mina tankar för kommande år, lite som ett nyårslöfte.

Året inleds med att jag avslutar ”IKT och lärande” i Uppsala. Jag ska redovisa mitt slutprojekt och det är just det du har börjat läst nu! Under hösten har vi diskuterat en hel del hur vi ska kunna marknadsföra vår kompetens i en skola som mer och mer kommer att använda digitala verktyg i sitt lärande. Jag har pratat med både rektor och skolchef om fortsatta studier inom IKT och båda är ”på” och tycker det är viktigt att eleverna får en hög förtrogenhet att använda IKT i sitt lärande. Men som så ofta får det inte kosta något, i och med att IKT-utbildningar inte sanktioneras som lärarlyftsutbildningar, får inte kommunen några statsbidrag och kan på så sätt inte ersätta min tid för studier. Finns det någon duktig förhandlare som läser det här, så är ni välkomna till Arvika för att ge mitt stöd.

Jag upplever att det inte finns någon tydlig kurs i våra nationella mål beträffande IKT, visserligen tydliggörs det i LGR 11 att IKT behövs i samtliga ämnen, men hur ska vi lösa uppgiften utan kompetens. Diskussioner förs där man påpekar att IKT måste få en större betydelse i dagens lärarutbildningar och då anser jag att det är fel att plocka bort IKT-utbildningar från lärarlyftsprogrammet.

I alla fall har jag sökt en fortsättning på mina studier inom IKT. Trots avståndet är jag beredd att även fortsätta i Uppsala, inte för att låta fjäskig men mycket beror på hur Måns och Lars har lagt upp höstens kurs. För att vara en universitetskurs har vi producerat mycket och inte bara konsumerat, vilket har känts bra. Jag har fått en förändrad bild av bloggen, det är inte bara ”Blondinbellor” som skriver och har åsikter. Har hittat några riktigt bra IKT-bloggar http://www.iktbloggen.se, http://ikt-pedagog.blogspot.com/,  http://www.itochutbildning.se/, och det är lätt att man länkar sig vidare och det är bara John Blund som kan sätta stopp när man snurrar runt i etern. Det är bra att vi kursdeltagare har bloggar, där vi kan utbyta erfarenheter utifrån likartade frågeställningar.

För att klara studierna går jag ner 10% i tjänst. Min övriga tid är 20% IKT-pedagog på två skolor i ett skolområde (F-6), 30% undervisning åk.6, 40% undervisning åk.9 samt 50% IKT-studier. Summa 140%! Risken är stor att det blir kvalitetsbrister, men jag gör ett försök.

Under hösten har det varit många företag som varit och marknadsfört lärplattformar för skolorna i kommunen. Valet föll på Tieto Enators ”EdWise”. Vi har plattformen i och med vårterminen och några direktiv hur den ska introduceras finns ännu inte?

I mitt arbete som IKT-pedagog kommer jag att göra en behovsinventering bland lärarna. Jag gjorde en under höstterminen, men fick inte ut så mycket av den. När jag läste Åsas (IKT-B) webbtidning som handlar om arbetssätt att kartlägga IKT-behoven hos lärarna, fick jag många bra tips. Behoven ska återspeglas i den lokala fortbildningen som vi ska starta upp.

Jag kommer att fortsätta att arbeta för en samordning av kommunens IKT-resurser.

I min undervisning kommer jag att gå in och genomföra exempellektioner (lite som SLS), där läraren är med och ser hur man integrerar IKT i olika ämnen. Tanken är sedan att läraren har sådan förtrogenhet att han/hon ”vågar” genomföra lektioner på egen hand eller med lite stöd.

Har under hösten börjat pröva ”elev lär elev”. Åk.6 är tre – parallelligt, och då har jag ”plockat” fem elever ur varje klass och genomfört en lektion som de sedan får hålla med sin klass, där jag finns med på ett hörn som stöd. De utvalda eleverna känner sig stolta och motiverade inför uppgiften och löser den på ett bra sätt. Att lära andra är nog en av de bästa inlärningsprocesserna! Det är viktigt att variera lärareleverna så att alla får känna att de kan.

Det krävs logistik och planering för att kunna genomföra en lektion med digitala verktyg. För att kunna sätta en laptop i handen på varje elev i klassen måste man låna ihop datorer från varje årskurs, plus att det krävs ett antal PIM-datorer (lärardator). Fallgroparna är många, datorerna tappar det trådlösa nätet, eleverna glömmer bort sina lösenord, eleverna använder datorerna för sällan, så de glömmer bort att spara på sina mappar på servern.

Med mina blivande 9:or kommer jag att starta klassbloggar i WordPress. Får se hur jag kan knyta ihop bloggen med EdWise?

Det finns en förhoppning att kommunens högstadieskolor får 1-1 till hösten. Har skrivit om det i ett tidigare blogginlägg. 

God jul & Gott nytt år!

PS. Nätet i Kenya avgör om det blir något nytt bloginlägg för i år.

  

IKT-strategi

När jag letar efter Arvika kommuns IKT-strategi, så hittar jag ingen! När jag letar på kommunens hemsida hittar jag en revision som KPMG gjorde 2007 av kommunens it-verksamhet, med dessa slutord:

Vi har studerat hur Arvika kommuns IT-verksamhet och då särskilt granskat hur ansvar och roller
fördelats gällande IT mellan nämnder/förvaltningar och centrala IT-funktioner, hur ledning, styrning och uppföljning av IT-frågorna sker samt vilken kostnadsfördelning och kostnadsstyrning av IT som görs. Då denna granskning genomförts när det samtidigt pågår en stor omorganisation i kommun har vi både tittat på hur det för närvarande ser ut samt vilka förändringar som planeras. Vi kan i vår granskning konstatera att det för IT-verksamheten finns en övergripande ITsäkerhetspolicy som är antagen av kommunstyrelsen under 2006. Till denna finns förslag på ytterligare dokumentation som dock ännu ej är antagen. Vid våra intervjuer samt vid studier av de framtagna förslagen till riktlinjer kan vi konstatera att det finns en ambition att på ett bättre sätt
styra IT-verksamheten. Vi menar att det i detta sammanhang är viktigt även tydliggöra kommunstyrelsens yttersta ansvar samt skapa rutiner för återrapportering till kommunstyrelsen gällande IT-frågorna.

För att kunna driva utvecklingsfrågor gentemot våra förtroendevalda bör det finnas en plan och framför allt en vision hur vi vill att det ska se ut.

Vad som är viktigt visar bilden ovan.

Grunden - IKT-strategi

... sedan Processstöd och framför allt utbildning

... sedan fungerande infrastruktur, trådlöst med kapacitet, lagrinsplats men framför allt publiceringsplats och hur skall man göra, rättigheter mm

.... sist datorer....

Nätkultur

Som lärare har jag i huvudsak arbetat med elever på mellanstadiet i IKT. 2006-2009 hade jag en 50% tjänst som it-lärare. Jag hade fått projektpengar och gjort i ordning en datasal där klasserna kunde sitta i par tillsammans vid en dator. Jag märkte att de hade väldigt lite erfarenhet programhantering, men hade väldigt lätt för att lära. Hemma var det sociala medier som gällde! Det blev vi varse när olika elevkonflikter blossade upp på skolan  som hade sitt ursprung i de sociala medierna. Temaarbete "Etik och moral på nätet" genomfördes. Vi stiftade bekantskap med Elza Dunkels för att få en inblick i de ungas nätkultur. Det märktes en stor skillnad mellan vuxna och barn/ungdomar vad de använder datorn till. Jag ville få en förståelse för omfattningen, så jag gjorde en undersökning om användandet av sociala medier.
http://iktarvika.weebly.com/uploads/9/0/9/2/9092180/communities.doc

Såg en rapport häromdagen på TV om att vuxna och barn har en skiftande syn på vad som är farligt på nätet. Vuxnas farhågor är mobbning och att barnet ska bli utnyttjat av någon vuxen, medan de unga upplever de ökade inslagen av våld (filmer, bilder och texter) som en fara.

Jag får nog döpa om det här inlägget till nätkulturer

Nu står vi inför 1-1 satsningen. Om datorn ska bli ett verktyg för att eleverna ska få en bra måluppfyllelse, fordras  en fungerande infrastruktur. Strategier, pedagogiska visioner och en genomtänkt kompetensutveckling av lärarna.

Vilken status och vilka behov finns för lärarna i kommunen?

Lärare

Lärarna har genomfört eller genomför PIM 1-2-3 på Grundskolan. Gymnasielärarna startar utbildningen nästa år. Lärare som genomfört PIM har ”belönats” med en laptop.

I den behovsinventering som jag gjort bland lärarna i det rektorsområde (F-6) som jag är IKT-pedagog i, finns följande behov utifrån deras egna tankar:

·                     Windows 7 och nätverksförståelse

·                     Filma, redigera och publicera

·                     Lärplattform som kommer till våren

·                     Fler datorer

·                     Klassblogg

Attityden till IKT varierar. Antalet skeptiker har minskat de senaste åren och de allra flesta använder IKT dagligen och ser det som ett pedagogiskt hjälpmedel. Många är rädda för att använda datorn i undervisningen för att man lätt hamnar i fallgropar. Ofta beror det på avsaknaden av förtrogenhet inom området, men även att vi har för få datorer, vilket innebär att vi får lappa och laga gamla datorer som egentligen har spelat ut sin roll som multimediadator.

Min syn på vilken nivå de flesta lärare befinner sig på i kommunen, kan graderas i Ruben Puenteduras SAMR-stege. De flesta ligger i ersättningsstadiet. Några har kommit till förbättringsstadiet och ett fåtal lärare är i förändringsstadiet. För att vi ska kunna komma vidare krävs att vi har större tillgång till it-utrustning . Teknik som inte sätter käppar i hjulet, t.ex. trådlöst nätverk. Fortbildning. IKT-pedagoger som kan inspirera och stötta det pedagogiska och tekniska arbetet.

SAMR-modellens olika steg               Här är filmen om du inte orkar läsa!

- Substitution / Ersättning
Ingen förändring. Vi gör samma saker som tidigare skillnaden är bara att vi gör det med ny teknik. Det blir ingen funktionell förbättring av lärandeprocessen eller undervisningskontexten.
Exempel:
Datorn som ordbehandlare eller för att läsa E-bok. I dessa två fall är datorn bara en ersättning för en annan teknik och tillför inte lärandet något. Eleverna blir inte bättre på att skriva eller att läsa bara för att de gör det på datorn.

 - Augmentation / Förbättring
Tekniken fungerar som direkt ersättning för andra verktyg men bidrar till att skolarbetet kan effektiviseras dock fortfarande utan förbättring av lärandeprocessen eller undervisningskontexten.
Exempel:
Eleven kan med datorns hjälp skicka sin skrivna text till läraren. Eleven kan med talsyntes få texten i sin e-bok uppläst. Eleven kan göra understrykningar och anteckningar som sedan kan exporteras till ett annat dokument. Men fortfarande handlar det bara om en teknisk förbättring. Själva uppgiften och lärandeprocessen har inte förändrats.

- Modification / Förändring
På denna nivå bidrar tekniken med möjligheter som gör att läraren kan designa uppgifter och lärprocesser för eleverna på ett annat sätt. Nu används tekniken för ett socialt lärande. Uppgiften har förändrats så att eleverna blir bra på metalärande, att de ska lära om sitt eget lärande. De ska bli medvetna om hur de lär, förstår och tänker. De ska ska också bli medvetna om hur andra lär, förstår och tänker. Automatiskt gör de reflektioner kring detta vilket vilket de applicerar på sig själva och som i sin tur påverkar deras egna lärande.
Exempel:
Eleven använder datorn för att på gemensamma digitala ytor samarbeta med varandra. T.ex. dela understrykningar och anteckningar med varandra. Det individuella skrivandet och läsandet har nu blivit en social aktivitet där man utbyter erfarenheter, tankar och åsikter om det de läst i t.ex. e-boken.

- Redefinition / Omdefiniering
Tekniken möjliggör skapande av nya uppgifter och arbetssätt som tidigare var omöjliga att genomföra. Det innebär att nya arbetssätt införs. Eleverna ökar sin samverkan med andra, konstruerar och uppfinner. Det är nu en påtaglig utveckling i lärandet börjar hos eleverna. På denna nivån har uppgiften utformats så att eleven försätts i positionen att själv bli läraren. Slutuppgiften är att de för någon annan, utanför skolan, ska förklara det de har lärt sig. Någon som befinner sig på annan plats. På denna nivå omsätter eleverna det material de har tagit del av till något nytt.
Exempel:
Datorn används av eleverna för att ta in omvärlden och nå ut till omvärlden. Med hjälp av verktyg som bloggar, wikis, skype m.m. kan eleverna förmedla sina kunskaper, och omvärlden kan ta del av och även ge respons tillbaka.

Ska vi hoppa på tåget, eller stå kvar på perrongen?

I tisdags var jag på ett möte i kommunhuset. Ämnet var 1-1. Jag tycker att Falkenbergs barn och utbildnings förvaltning har gjort en bra film som visar vad det innebär. Deltagare var lärare, rektorer, it-tekniker, it-chef, utbildningsledare och skolchef grundskola. Vi hade bjudit in 3 företag som erbjuder 1-1 koncept. Det var Lenovo, Lin-education och Atea. Representanten för Lenovo beskrev i huvudsak vilken typ av dator som de kan leverera och, ja inte så mycket mer. De sistnämnda företagen gjorde ett positivt intryck på mej. De betonade implementering och pedagogik och forskning vilket åskådliggörs på deras webbsidor. Skolchefen redogjorde för dagsläget gällande 1-1 i kommunen. Eleverna är redo! Föräldrarna? Lärarna är redo! Rektorerna är redo! Skolledning är redo! Tjänstemännen är redo! Politikerna är INTE redo! För att vi ska kunna införa leasing av datorer till våra tre högstadieskolor behöver lärande och stöd få en ökad budget. De bästa argumenten för att kunna påverka politikerna är att utgå från målen att alla elever i kommunen ska gå ur högstadiet med godkända betyg och att kommunen ska vara en attraktiv kommun att bo i.

Här finns 1-1 satsningar
Hittade en intressant rapport på Stefan Pålssons Omvärldsblog    Monitor 2010
Hittade ett intressant ljudspår som tar upp forskningen  om 1-1 leder till ökad måluppfyllelse.



Hallå där ute alla bloggare som har någon erfarenhet av 1-1. Hur är det hos er? Har eleverna fått en högre måluppfyllelse?