Skuggor och mönster i Inkscape

Hejsan!
Nu blir det videokurs i vektorgrafik. Ni ska få använda gratisprogrammet Inkscape och göra en boll (figur). Börja med att titta igenom hela videon, så får ni en helhetsbild av vad ni ska göra. Därefter tar ni fram papper och penna och skissar hur ni vill att den ska se ut. Starta videon och pausa efter lagom långa sekvenser och jobba er framåt i arbetet. Spara ert arbete och lägg ut det på bloggen. Lycka till!

Logga i Inkscape

Hejsan!
Nu blir det videokurs i vektorgrafik. Ni ska få använda gratisprogrammet Inkscape och göra en egen LOGGA. Börja med att titta igenom hela videon, så får ni en helhetsbild av vad ni ska göra. Därefter tar ni fram papper och penna och skissar hur ni vill att den ska se ut. Starta videon och pausa efter lagom långa sekvenser och jobba er framåt i arbetet. Spara ert arbete och lägg ut det på bloggen. Lycka till!

Legimus

Användningsområden

Legimus är en talboksspelare där personer med läshinder kan lyssna på talböcker. Appen kopplas upp mot MTM:s katalog med nära 100.000 st inlästa böcker i DAISY-format. Det är främst skönlitterära böcker på svenska, men några läromedel finns och ett litet utbud av engelska böcker.
För att få använda Legimus måste man ha någon form av läsnedsättning. Det behöver dock inte vara en diagnostiserad dyslexi eller synskada. Läs om vem som har rätt till inlästa läromedel på MTM:s hemsida. Via en auktoriserad bibliotekarie kan man få ett konto som ger tillträde till hela Legimus katalog.
I denna första version kan man bara spela upp böcker i offline-läge. Genom att leta upp boken på legimus.se kan man ladda ner filen och sedan öppna den i appen. Redan här finns det en stor fördel jämfört med andra talboksappar (Read2Go och VOD), eftersom man inte behöver gå den kanske omständliga vägen via iTunes på en dator. I nästa version, som är utlovad i oktober, ska man kunna söka efter böcker direkt i appen och spela direkt. Då kommer man också att kunna lyssna på böckerna strömmande, dvs boken inte lagras på enheten utan hämtas efterhand som den spelas upp.
Föregångaren Daisy Reader kunde bara spela böcker från Legimus bibliotek. I denna version verkar det som om man ska kunna ladda över böcker från datorn via iTunes, även om jag inte lyckades riktigt i mina tester.
Appen är, så här i början drabbad av lite buggar, men detta förutsätter jag kommer att åtgärdas efterhand. (Som till exempel att boken börjar läsas när jag lägger på efter ett telefonsamtal, trots att den var avstängd när samtalet påbörjades). Det är lite av en beta-version i väntan på den fullständiga versionen som kommer i höst. Men det lovar gott. Att ha 100.000 titlar i fickan, åtkomliga några tryck bort är en fantastisk tillgänglighetsanpassning som ger skön revansch åt de personer med behov av lässtöd som tidigare varit tvungna att gå långa omvägar för att få tillgång till litteratur.
Det här med betyg är svårt. Appen behöver sätta sig något, buggar ska åtgärdas och gränssnittet får gärna snyggas till lite. Men jämför med de andra talboksapparna jag recenserat (som båda fått en fyra) har Legimus en stor fördel i att det nu är lättare att ladda hem böcker, utan omvägen via datorn. Och det väger upp en hel del. Så det får också bli en fyra. Femman sparar jag till oktober då nästa version kommer.

Funktioner

Johanna Kristensson, som har bloggen Logopeden i skolan, har gjort en utmärkt beskrivning hur man laddar ner böcker till appen: Så här laddar du ner en DAISY-bok i nya Legimus-appen.
I själva spelaren hittar man alla de funktioner man vill ha i en talboksspelare:

• Styra hastigheten på talet
• Lägga bokmärke
• Navigera via kapitel eller sidor
• Söka på ord i boken
• Textinställningar: storlek, färg, radavstånd, bakgrundsfärg
• Textmarkeringens färg

Koppling till Lgr 11

Lgr 11 Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen.
Lgr 11 Alla som arbetar i skolan ska uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd.

Undervisningens syfte

Sv SvA Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva.
Sv SvA Läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften.

Förmågor som eleverna ska utveckla

Sv SvA Läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften.

QR-kod

Scanna bilden med QR-läsare och lär dej att skapa QR-kod.

voki

Voice Thread

Hej på er! Hittade ett program på nätet som heter Voice Thread. Där kan du göra din egen presenation med bilder, doodles (rita på dina bilder i presentationen) och berättarröst. När du sedan publicerar din VoiceThread kan andra kommentera med video, röst eller text. Här är min testversion:

Här kan du se ett Youtube-klipp hur man jobbar med programmet: http://www.youtube.com/watch?v=aBqjTIM7AQg&feature=share&list=UUgGLp3I55E3dymrMF4WxCsw

Tagul eller ordmoln

voki

Teknikresursen

Här kommer en liten presentation av min Teknikresurs. När vårterminen startade, tog jag över 3 st. klasser i åk.9 i ämnet teknik. Temaarbetet blev konstruktioner. Jag hade bestämt organisationen och delade in eleverna i studiegrupper med 3 elever i varje grupp. Inledningsvis var resursen ganska liten och lättöverskådlig. Tanken var att jag tillsammans med eleverna skulle hjälpas åt att fylla innehållet.

Vi startade upp med ett scenario som har följt hela temaarbetet. Den finns att läsa på broresursen och brobygget. Eleverna kom på många saker som man måste kunna och känna till för att bygga en bro och de överensstämde i stora drag med de mål som står i kursplanen.

Grupperna gjorde gruppbloggar, för att ha en gemensam arbetsyta att lägga in arbetsuppgifter som brolänkar, frågor och svar, ritningar, bilder, filmer mm. De fick även i uppgift att "bevaka" varandras bloggar för att stötta varandra i arbetet.

Materialet hämtades upp och lades in på resursen. Resursen kändes på det viset elevnära.

Några elever tyckte att vi skulle fokusera på konstruktionsarbetet och att de digitala inslagen bara var att slösa bort tid. Några kanske vidhåller det fortfarande, men många lärde sig att se vinster med vårt arbetssätt, där mycket handlar om att visa upp och dela med sig av kunskaper och information.

Brotävlingen blev kronan på verket i temaarbetet och filmerna finns att se på broresursen och brotävlingen.

http://teknik9.weebly.com/index.html

Skoldatatek

Hej på länge!
Oj vad tiden går fort. Jag måste nog skriva ett kontrakt med mej själv för att få kontinuitet i mitt bloggskrivande. Det blir alldeles för långt mellan blogginläggen, jag vill men det kommer alltid saker emellan.


 Det här året är nog det mest varierande och innehållsrika jag upplevt sen min jobbstart för ca. 30 år sedan. Gateskolan åk.6, IKT-pedagog, teknik- och mattelärare högstadiet, IKT-student Uppsala, Edwise-pilot  och nu projektansvarig för uppstart av Skoldatatek i Arvika. 

Förra veckan var jag på "Framtidens lärande" i Nacka. Det var dåligt med klasskamrater där. Trodde nog att det skulle vara fler med tanke på närheten. Hade i alla fall glädjen att stöta på en förtjusande "Gunnar" från Uddevalla. 
Man märker hur kommun efter kommun rustar för 1-1 satsningar. En del kommuner är mer förberedda än andra:

• har genomtänkta planer för fortbildning
• utarbetade molntjänster
• kommunlicenser på alternativa verktyg
• integrerar surfplattor och smartphones i undervisningen 
• undervisar i källkritik och kritiskt tänkande

Det diskuterades hur man ska få med alla pedagoger i "framtidens lärande". Vi har kört ITIS, PIM och nu är vi inne i en total satsning genom 1-1. ÄNDÅ så är det en del som inte har hoppat på tåget. Det kanske är dom som skulle ha åkt på "Framtidens lärande", vi som var där är ju redan frälsta. Sen kommer vi  hem och berättar vad som är på gång och de känner nog en stor rädsla och olustkänsla. Jag vill absolut inte klappa mig för bröstet och säga att jag är en fullfjädrad IKT-pedagog som fixar hela min lärargärning med hjälp av IT. Det finns så himla mycket att lära sig. Därför känns det bra att forskning pågår. Det här är ju förhållandevis ganska nytt och det finns hur många fallgropar som helst att ramla ner i. Jag hittatde ett på Skolverket som heter "UnosUno" och är forskningsprojektet som studerar skolor som infört en dator till varje elev i skolan. Bland annat vill man ta reda på hur lärarens roll och arbetssätt finner nya vägar, vilken betydelse skolledningens agerande har för den pedagogiska utvecklingen samt hur relationerna mellan hemmet och skolan förändras. Läs hela!

Ungas mediavanor

Har gjort några loggar till min teknikresurs. De är gjorda i Inkscape och Illustrator. Har försökt att animera i Gimp men....allt tar sån fantastiskt lång tid att lära sig. Loggorna är under arbete, så jag är tacksam för tips och idéer beträffande det estetiska och tekniska. OJ! Ser ni? Den rör sig.

Unga och media
Vad gör ungarna på fritiden? Frågeställningen blev aktuell första gången  i slutet på 90-talet, då jag var hockeyledare för pojkar födda 90-91. Det hände någonting vid milleniumskiftet. Föreningen tappade ungdomar, första tanken var ju att nu ska alla spela innebandy! Visst ökade antalet innebandyspelare, men det såg likadant ut i alla idrotter. Så många nya innebandyspelare blev det inte. Vart tog dom vägen? Läser man statistik om datoranvändandet så förstår man att det det blir färre med namn i föreningsregistren.

Jonny Lindqvist säger att internetanvändandet har ökat 400% sedan 2006. Det är intressant för 2006 genomförde vi en undersökning på mellanstadiet om deras mediavanor. Ska man sen öka de resultaten vi fick fram 2006 med 400%, då är det MÅNGA timmar vid skärmen.

För 3 år sedan fick jag en klass (4:or). De pratade om den ena communitisen (böj den ni!) efter den andra, många kände jag igen, men långt ifrån alla. Samtidigt hade Lilla Aktuellt en fördjupning om etik och moral på nätet. Vi jobbade med ämnet i skolan och gjorde bl.a. en undersökning om vilka communities barnen var med i, och det blev en diger lista. Det man har märkt under de sista åren är att chattarna har minskat.

Ungas mediavanor och NHL har båda gemensamt att de erbjuder en väldigt uttömmande statistisk information. Jag tycker en viktig fråga är varför unga flickor och unga pojkar skiljer sig åt i sättet att använda media. De unga flickorna som producerar material (t.ex bloggar ) och de unga pojkarna som konsumerar     ( t.ex. spel och att titta på filmklipp). För mej som pedagog blir resultatet att flickorna får en högre måluppfyllelse än pojkarna. Här har skolan och läromedelsföretagen en viktig roll i att utmana simuleringsspelen som WOW och Tibia, för att stimulera pojkarna.

En annan sak jag funderar på är elevernas möjlighet till att koncentrera sig när mobilen alltid finns till hands och piper så fort man får ett sms eller att statusen på Facebook har ändrats. Förr så ställdes frågan hur många timmar om dagen internet användes, men nu med androider och Iphones intåg är ju eleven uppkopplad dygnet runt. Det sägs ju att barn och unga har en större förmåga att göra många saker samtidigt (frassing), men kan det vara bra för psyket att ständigt ha "många mobiler i luften"?

Skapa resurser

Skapa resurser är vår uppgift på IKT-A kursen i Uppsala. Det är ganska svårt att göra en resurs har jag insett. För att det ska bli en resurs för någon annan än mig fodras det att man vet vad kunden (lärare / elev) vill ha. Började redan i höstas med att fundera ut hur man kunde skapa en samarbetsyta http://iktarvika.weebly.com  för ”IT-folk” i kommunen. Jag har märkt att jag gapade efter för mycket. Det är inte lätt att få med alla på tåget. Resursen ska sakta men säkert växa utifrån behov.

Pratade med Joachim Thornström från Ystad häromdagen. Det började med att jag fann Skolväskan på nätet. Likt spindelnätet fastnade jag och hamnade längre och längre ner i skolväskan. Jag trodde att jag hade fått bra kännedom om digitala verktyg för lärande men i Skolväskan finns ALLT! Det gör det givetvis inte, men man blir imponerad av innehållet.

Joachim och IKT- lärarna i Ystad måste vara duktiga och engagerade, och vilken förstående ledning som har sanktionerat uppbyggnad, underhåll och underhåll av en utomordentlig resurs för lärare och elever. De som har arbetat fram resursen har säkert fått viss nedsättning i sin undervisning för att mäkta med ett sånt jobb.

Tillbaka till verkligheten. Joachim har byggt upp Skolväskan SJÄLV, på sin fritid. Visst känns det skola! Det han har lagt upp på resursen har han inte fått från Ystad. Han har under lång tid bloggat och skaffat sig ett nätverk av likasinnade bloggare runt om i världen. Det är därifrån han hämtat sitt material. Hans stora inspirationskälla är Uggleblogg.

Har nu varit i kontakt med skolchefen och förklarat att det behövs en ”Skolväska” i Arvika.

Till hösten börjar 1-1 på högstadiet och personalen behöver hjälp med att hitta de digitala verktygen och få exempel på hur de kan användas. Resursen ska naturligtvis byggas upp under ordinarie arbetstid!

Det är väldigt lätt att man fyller en resurs med för mycket text som ingen orkar läsa, sen är det inte så vackert heller. För att träna på detta och mycket annat har jag skapat http://teknik9.weebly.com. Det är en resurs för åk.9 i teknik.

Å nu ska di lärde i Uppsala hjälpa mig att bli en god resursproducent.

Handlingsplan 2012

IKT 2012

Det här blir lite som en vision och handlingsplan i mitt arbete som IKT-pedadog 2012.

Det mesta som virvlar runt i hjärnan är Kenya resan med min far under julledigheten, men jag ska försöka delge er mina tankar för kommande år, lite som ett nyårslöfte.

Året inleds med att jag avslutar ”IKT och lärande” i Uppsala. Jag ska redovisa mitt slutprojekt och det är just det du har börjat läst nu! Under hösten har vi diskuterat en hel del hur vi ska kunna marknadsföra vår kompetens i en skola som mer och mer kommer att använda digitala verktyg i sitt lärande. Jag har pratat med både rektor och skolchef om fortsatta studier inom IKT och båda är ”på” och tycker det är viktigt att eleverna får en hög förtrogenhet att använda IKT i sitt lärande. Men som så ofta får det inte kosta något, i och med att IKT-utbildningar inte sanktioneras som lärarlyftsutbildningar, får inte kommunen några statsbidrag och kan på så sätt inte ersätta min tid för studier. Finns det någon duktig förhandlare som läser det här, så är ni välkomna till Arvika för att ge mitt stöd.

Jag upplever att det inte finns någon tydlig kurs i våra nationella mål beträffande IKT, visserligen tydliggörs det i LGR 11 att IKT behövs i samtliga ämnen, men hur ska vi lösa uppgiften utan kompetens. Diskussioner förs där man påpekar att IKT måste få en större betydelse i dagens lärarutbildningar och då anser jag att det är fel att plocka bort IKT-utbildningar från lärarlyftsprogrammet.

I alla fall har jag sökt en fortsättning på mina studier inom IKT. Trots avståndet är jag beredd att även fortsätta i Uppsala, inte för att låta fjäskig men mycket beror på hur Måns och Lars har lagt upp höstens kurs. För att vara en universitetskurs har vi producerat mycket och inte bara konsumerat, vilket har känts bra. Jag har fått en förändrad bild av bloggen, det är inte bara ”Blondinbellor” som skriver och har åsikter. Har hittat några riktigt bra IKT-bloggar http://www.iktbloggen.se, http://ikt-pedagog.blogspot.com/,  http://www.itochutbildning.se/, och det är lätt att man länkar sig vidare och det är bara John Blund som kan sätta stopp när man snurrar runt i etern. Det är bra att vi kursdeltagare har bloggar, där vi kan utbyta erfarenheter utifrån likartade frågeställningar.

För att klara studierna går jag ner 10% i tjänst. Min övriga tid är 20% IKT-pedagog på två skolor i ett skolområde (F-6), 30% undervisning åk.6, 40% undervisning åk.9 samt 50% IKT-studier. Summa 140%! Risken är stor att det blir kvalitetsbrister, men jag gör ett försök.

Under hösten har det varit många företag som varit och marknadsfört lärplattformar för skolorna i kommunen. Valet föll på Tieto Enators ”EdWise”. Vi har plattformen i och med vårterminen och några direktiv hur den ska introduceras finns ännu inte?

I mitt arbete som IKT-pedagog kommer jag att göra en behovsinventering bland lärarna. Jag gjorde en under höstterminen, men fick inte ut så mycket av den. När jag läste Åsas (IKT-B) webbtidning som handlar om arbetssätt att kartlägga IKT-behoven hos lärarna, fick jag många bra tips. Behoven ska återspeglas i den lokala fortbildningen som vi ska starta upp.

Jag kommer att fortsätta att arbeta för en samordning av kommunens IKT-resurser.

I min undervisning kommer jag att gå in och genomföra exempellektioner (lite som SLS), där läraren är med och ser hur man integrerar IKT i olika ämnen. Tanken är sedan att läraren har sådan förtrogenhet att han/hon ”vågar” genomföra lektioner på egen hand eller med lite stöd.

Har under hösten börjat pröva ”elev lär elev”. Åk.6 är tre – parallelligt, och då har jag ”plockat” fem elever ur varje klass och genomfört en lektion som de sedan får hålla med sin klass, där jag finns med på ett hörn som stöd. De utvalda eleverna känner sig stolta och motiverade inför uppgiften och löser den på ett bra sätt. Att lära andra är nog en av de bästa inlärningsprocesserna! Det är viktigt att variera lärareleverna så att alla får känna att de kan.

Det krävs logistik och planering för att kunna genomföra en lektion med digitala verktyg. För att kunna sätta en laptop i handen på varje elev i klassen måste man låna ihop datorer från varje årskurs, plus att det krävs ett antal PIM-datorer (lärardator). Fallgroparna är många, datorerna tappar det trådlösa nätet, eleverna glömmer bort sina lösenord, eleverna använder datorerna för sällan, så de glömmer bort att spara på sina mappar på servern.

Med mina blivande 9:or kommer jag att starta klassbloggar i WordPress. Får se hur jag kan knyta ihop bloggen med EdWise?

Det finns en förhoppning att kommunens högstadieskolor får 1-1 till hösten. Har skrivit om det i ett tidigare blogginlägg. 

God jul & Gott nytt år!

PS. Nätet i Kenya avgör om det blir något nytt bloginlägg för i år.

  

IKT-strategi

När jag letar efter Arvika kommuns IKT-strategi, så hittar jag ingen! När jag letar på kommunens hemsida hittar jag en revision som KPMG gjorde 2007 av kommunens it-verksamhet, med dessa slutord:

Vi har studerat hur Arvika kommuns IT-verksamhet och då särskilt granskat hur ansvar och roller
fördelats gällande IT mellan nämnder/förvaltningar och centrala IT-funktioner, hur ledning, styrning och uppföljning av IT-frågorna sker samt vilken kostnadsfördelning och kostnadsstyrning av IT som görs. Då denna granskning genomförts när det samtidigt pågår en stor omorganisation i kommun har vi både tittat på hur det för närvarande ser ut samt vilka förändringar som planeras. Vi kan i vår granskning konstatera att det för IT-verksamheten finns en övergripande ITsäkerhetspolicy som är antagen av kommunstyrelsen under 2006. Till denna finns förslag på ytterligare dokumentation som dock ännu ej är antagen. Vid våra intervjuer samt vid studier av de framtagna förslagen till riktlinjer kan vi konstatera att det finns en ambition att på ett bättre sätt
styra IT-verksamheten. Vi menar att det i detta sammanhang är viktigt även tydliggöra kommunstyrelsens yttersta ansvar samt skapa rutiner för återrapportering till kommunstyrelsen gällande IT-frågorna.

För att kunna driva utvecklingsfrågor gentemot våra förtroendevalda bör det finnas en plan och framför allt en vision hur vi vill att det ska se ut.

Vad som är viktigt visar bilden ovan.

Grunden - IKT-strategi

... sedan Processstöd och framför allt utbildning

... sedan fungerande infrastruktur, trådlöst med kapacitet, lagrinsplats men framför allt publiceringsplats och hur skall man göra, rättigheter mm

.... sist datorer....

Nätkultur

Som lärare har jag i huvudsak arbetat med elever på mellanstadiet i IKT. 2006-2009 hade jag en 50% tjänst som it-lärare. Jag hade fått projektpengar och gjort i ordning en datasal där klasserna kunde sitta i par tillsammans vid en dator. Jag märkte att de hade väldigt lite erfarenhet programhantering, men hade väldigt lätt för att lära. Hemma var det sociala medier som gällde! Det blev vi varse när olika elevkonflikter blossade upp på skolan  som hade sitt ursprung i de sociala medierna. Temaarbete "Etik och moral på nätet" genomfördes. Vi stiftade bekantskap med Elza Dunkels för att få en inblick i de ungas nätkultur. Det märktes en stor skillnad mellan vuxna och barn/ungdomar vad de använder datorn till. Jag ville få en förståelse för omfattningen, så jag gjorde en undersökning om användandet av sociala medier.
http://iktarvika.weebly.com/uploads/9/0/9/2/9092180/communities.doc

Såg en rapport häromdagen på TV om att vuxna och barn har en skiftande syn på vad som är farligt på nätet. Vuxnas farhågor är mobbning och att barnet ska bli utnyttjat av någon vuxen, medan de unga upplever de ökade inslagen av våld (filmer, bilder och texter) som en fara.

Jag får nog döpa om det här inlägget till nätkulturer

Nu står vi inför 1-1 satsningen. Om datorn ska bli ett verktyg för att eleverna ska få en bra måluppfyllelse, fordras  en fungerande infrastruktur. Strategier, pedagogiska visioner och en genomtänkt kompetensutveckling av lärarna.

Vilken status och vilka behov finns för lärarna i kommunen?

Lärare

Lärarna har genomfört eller genomför PIM 1-2-3 på Grundskolan. Gymnasielärarna startar utbildningen nästa år. Lärare som genomfört PIM har ”belönats” med en laptop.

I den behovsinventering som jag gjort bland lärarna i det rektorsområde (F-6) som jag är IKT-pedagog i, finns följande behov utifrån deras egna tankar:

·                     Windows 7 och nätverksförståelse

·                     Filma, redigera och publicera

·                     Lärplattform som kommer till våren

·                     Fler datorer

·                     Klassblogg

Attityden till IKT varierar. Antalet skeptiker har minskat de senaste åren och de allra flesta använder IKT dagligen och ser det som ett pedagogiskt hjälpmedel. Många är rädda för att använda datorn i undervisningen för att man lätt hamnar i fallgropar. Ofta beror det på avsaknaden av förtrogenhet inom området, men även att vi har för få datorer, vilket innebär att vi får lappa och laga gamla datorer som egentligen har spelat ut sin roll som multimediadator.

Min syn på vilken nivå de flesta lärare befinner sig på i kommunen, kan graderas i Ruben Puenteduras SAMR-stege. De flesta ligger i ersättningsstadiet. Några har kommit till förbättringsstadiet och ett fåtal lärare är i förändringsstadiet. För att vi ska kunna komma vidare krävs att vi har större tillgång till it-utrustning . Teknik som inte sätter käppar i hjulet, t.ex. trådlöst nätverk. Fortbildning. IKT-pedagoger som kan inspirera och stötta det pedagogiska och tekniska arbetet.

SAMR-modellens olika steg               Här är filmen om du inte orkar läsa!

- Substitution / Ersättning
Ingen förändring. Vi gör samma saker som tidigare skillnaden är bara att vi gör det med ny teknik. Det blir ingen funktionell förbättring av lärandeprocessen eller undervisningskontexten.
Exempel:
Datorn som ordbehandlare eller för att läsa E-bok. I dessa två fall är datorn bara en ersättning för en annan teknik och tillför inte lärandet något. Eleverna blir inte bättre på att skriva eller att läsa bara för att de gör det på datorn.

 - Augmentation / Förbättring
Tekniken fungerar som direkt ersättning för andra verktyg men bidrar till att skolarbetet kan effektiviseras dock fortfarande utan förbättring av lärandeprocessen eller undervisningskontexten.
Exempel:
Eleven kan med datorns hjälp skicka sin skrivna text till läraren. Eleven kan med talsyntes få texten i sin e-bok uppläst. Eleven kan göra understrykningar och anteckningar som sedan kan exporteras till ett annat dokument. Men fortfarande handlar det bara om en teknisk förbättring. Själva uppgiften och lärandeprocessen har inte förändrats.

- Modification / Förändring
På denna nivå bidrar tekniken med möjligheter som gör att läraren kan designa uppgifter och lärprocesser för eleverna på ett annat sätt. Nu används tekniken för ett socialt lärande. Uppgiften har förändrats så att eleverna blir bra på metalärande, att de ska lära om sitt eget lärande. De ska bli medvetna om hur de lär, förstår och tänker. De ska ska också bli medvetna om hur andra lär, förstår och tänker. Automatiskt gör de reflektioner kring detta vilket vilket de applicerar på sig själva och som i sin tur påverkar deras egna lärande.
Exempel:
Eleven använder datorn för att på gemensamma digitala ytor samarbeta med varandra. T.ex. dela understrykningar och anteckningar med varandra. Det individuella skrivandet och läsandet har nu blivit en social aktivitet där man utbyter erfarenheter, tankar och åsikter om det de läst i t.ex. e-boken.

- Redefinition / Omdefiniering
Tekniken möjliggör skapande av nya uppgifter och arbetssätt som tidigare var omöjliga att genomföra. Det innebär att nya arbetssätt införs. Eleverna ökar sin samverkan med andra, konstruerar och uppfinner. Det är nu en påtaglig utveckling i lärandet börjar hos eleverna. På denna nivån har uppgiften utformats så att eleven försätts i positionen att själv bli läraren. Slutuppgiften är att de för någon annan, utanför skolan, ska förklara det de har lärt sig. Någon som befinner sig på annan plats. På denna nivå omsätter eleverna det material de har tagit del av till något nytt.
Exempel:
Datorn används av eleverna för att ta in omvärlden och nå ut till omvärlden. Med hjälp av verktyg som bloggar, wikis, skype m.m. kan eleverna förmedla sina kunskaper, och omvärlden kan ta del av och även ge respons tillbaka.

Ska vi hoppa på tåget, eller stå kvar på perrongen?

I tisdags var jag på ett möte i kommunhuset. Ämnet var 1-1. Jag tycker att Falkenbergs barn och utbildnings förvaltning har gjort en bra film som visar vad det innebär. Deltagare var lärare, rektorer, it-tekniker, it-chef, utbildningsledare och skolchef grundskola. Vi hade bjudit in 3 företag som erbjuder 1-1 koncept. Det var Lenovo, Lin-education och Atea. Representanten för Lenovo beskrev i huvudsak vilken typ av dator som de kan leverera och, ja inte så mycket mer. De sistnämnda företagen gjorde ett positivt intryck på mej. De betonade implementering och pedagogik och forskning vilket åskådliggörs på deras webbsidor. Skolchefen redogjorde för dagsläget gällande 1-1 i kommunen. Eleverna är redo! Föräldrarna? Lärarna är redo! Rektorerna är redo! Skolledning är redo! Tjänstemännen är redo! Politikerna är INTE redo! För att vi ska kunna införa leasing av datorer till våra tre högstadieskolor behöver lärande och stöd få en ökad budget. De bästa argumenten för att kunna påverka politikerna är att utgå från målen att alla elever i kommunen ska gå ur högstadiet med godkända betyg och att kommunen ska vara en attraktiv kommun att bo i.

Här finns 1-1 satsningar
Hittade en intressant rapport på Stefan Pålssons Omvärldsblog    Monitor 2010
Hittade ett intressant ljudspår som tar upp forskningen  om 1-1 leder till ökad måluppfyllelse.



Hallå där ute alla bloggare som har någon erfarenhet av 1-1. Hur är det hos er? Har eleverna fått en högre måluppfyllelse?

SLS-dag1

Vår grupp startade med podcasting. Liselotte började med att ge ex. på var man kan hitta ljudfiler och hur man sparar dessa. Fick även med några fallgropar som man kan ramla ner i. Glöm inte logga in på Multimediabyrån!
Jag visade hur man arbetar i ljudredigeringsprogrammet Audacity. Teknikstrul! Alla datorer kunde inte lyssna på ljudfilerna. Ett annat strul är att det fanns minst 3 olika versioner av programmet. Vi hamnade i tidsnöd. Sista biten med att lägga ut ljudfilen hanns inte med, men Johanna hade givetvis förutsatt detta och och gjort en Screenr om detta på sin blogg ;-)

Malin kom och körde ett soloräjs om Pixlr. Superbra! Vad? Varför? Hur? Kör! Tydliga manualer i text och screenr. Bra som bilduppgift och ett sätt att arbeta med programmet. Häftigt resultat.


Länkar och instruktionsfilm:
http://www.screenr.com/7v1

http://sites.google.com/site/pim5bn/

Catarina, Åsa och Carina avslutade dagen med ett stort arbete. Scribus och Issuu. Scribus är ett verktyg för att skapa sina sidor som en webbtidning. Issuu är ett publiceringsverktyg.
Smart att spinna vidare på Malins tema om popart. Vi jobbade med bestämda bilder och bestämd text som gör att tiden inte rullar iväg. Det var ett väldigt intensivt pass som dom fixade på ett bra sätt. Scribus måste jag sätta mej och repetera i lugn och ro manual .Överhettningsskyddet löste ut i slutet av lektionen och det kändes bra att vi inte körde en grupp till.

Open publication - Free publishing - More bilder

Läget inför våren!

Diskussion om upplägget för vårkursen. Jag tycker att kursen har ett bra innehåll och våra kursledare har en bra didaktik. Därför är jag beredd att ta omaket att resa några extra mil. Jag tycker att alla tog hänsyn till oss som har långa resor. Förslaget är att vi träffas fysiskt 4 tillfällen på samma sätt som nu samt är uppkopplade på en samarbetsportal de veckor vi jobbar hemma. Hem och ge och ta med rektorn.

SLS

Vi ska under 30 min.:

* skapar en undervisning som engagerar (utifrån gruppens behov)

* tar fram relevanta länkar och resurssidor kring ert program

* låter alla i gruppen hålla i en del av lektionen 

* håller tiden 

* gör en kort utvärdering tillsammans med gruppen efter lektionen

Johanna, kaffebönan Liselott och jag föll för samma tema och bildade en grupp som ska undervisa de andra grupperna hur man kan arbeta med ljud. 

• Vi hämtar ljud från http://soundbible.com/ och http://www.multimedia.skolverket.se 
• Vi sätter samman ljuden och sparar ljudfilen i Audacity.
• Vi publicerar den på webben i http://podbean.com/
• Vi skapar en podcast som läggs in på bloggen

Här kommer det en samling ljud som är hämtade på Multimediabyrån och får samlingsnamnet STAD

explosion(ladda ner)                lyssna
kyssa(ladda ner)                      lyssna
polissiren(ladda ner)                lyssna
skrik(ladda ner)                      lyssna
gående på trottoar(ladda ner) lyssna

Filmdag

Uppsala v.46

Onsdag=filmdag. Uppgiften var att presentera en film med temat min förebild. Jag tyckte att alla hade lagt ner ett bra jobb på innehållet och det tekniska. Det man märkte var att berättarrösterna var svåra att få tydliga. Vi får skylla på tekniken. 

Jag började en filmkurs i Arvika på tisdagen. Vi använder oss av Ipad 2 som filmkamera. Jag ville därför göra Min förebild i Ipaden med Imovie. Jag visste det skulle bli stressigt, men jag hade ju alla delar klara för att sätta ihop filmen. Jag tycker Imovie är ett lättanvänt filmredigeringsverktyg. Det som jag inte fick att fungera var flytten av vissa ljudfiler mellan dator och Ipad. Dom stannande i biblioteket i Itunes. Mycket irriterande!  Jag hittade heller inga tomma rutor som kan skriva in text i, utan man fick lägga in text på befintlig film eller bildklipp. Jag fick i alla fall ordning på filmen under onsdagen och visade den på torsdag.